Von Mises och den digitala återkomsten av pengarnas frihet
19 AUGUSTI 2025
Av: Vladan Lausevic
Det sägs att det är lättare att döda människor än att döda idéer. Dom dyker upp igen, ibland i gamla former, ibland i nya former, ibland blandat eller anpassat för samtiden . En sådan idé är tanken att pengar inte är något som politiker eller regeringar skapar, utan något som växer fram mellan människor, i deras frivilliga spontana samspel. Ludwig von Mises, den österrikiske ekonomen och liberale tänkaren, gjorde det till en grundpelare i sin syn på ekonomi, människor och samhälle.
Mises såg pengar som en social institution, inte som ett verktyg för staten. I sin bok Theory of Money and Credit från 1912 förklarade han hur pengar måste ha sitt ursprung i något som redan hade värde innan det började användas som betalningsmedel. För guld och silver var detta uppenbart eftersom dom hade använts som smycken, prydnader och symboler för rikedom långt innan dom präglades till mynt. Denna kedja bakåt i tiden som han kallade för regressionsteoremet var avgörande för att förstå varför pengar accepteras och får förtroende hos människor.
När Bitcoin lanserades i slutet av 2000-talet kom den traditionella bilden av vad som är pengar att utmanas. Genom Bitcoin fanns det ingen fysisk vara, inget glänsande metallstycke att hålla i handen. I stället bestod Bitcoin av kod, matematik och ett globalt nätverk av datorer. Ändå började människor ge det värde av många olika anledningar. För vissa var det ren nyfikenhet, medan för andra var det ett ideologiskt ställningstagande. Bland annat i form av ett nej till centralbankernas monopol och inflationens långsamma urholkning av köpkraft.
Mises argumenterade under sin verksamma livstid att statens kontroll över pengar ledde till flera problem. Genom att manipulera räntor och öka penningmängden kunde regeringar och centralbanker finansiera krig, subventionera politiska projekt och skjuta upp ekonomiska kriser till priset av människors frihet och samhällens fredliga utveckling. På flera sätt har Mises argument och tankar blivit mer relevanta och igenkännningsbara i vår tid. Utvecklingen under dom senaste decennierna har visat hur sårbara vi är när vårt ekonomiska blodomlopp helt kontrolleras av politiska beslut.
Bitcoin och decentralisering av pengar, demokrati och medborgarskap erbjuder en bättre och friare väg. Med ett fast tak på 21 miljoner bitcoin och ett öppet system där alla kan delta på lika villkor, är det en modell som bygger på förutsägbarhet och transparens, inte på makt och privilegier. Ingen central aktör kan skapa fler Bitcoin än vad nätverket tillåter, och transaktionerna kan inte stoppas av enskilda regeringar. Bitcoin liksom flera andra kryptovalutor styrs mer eller mindre demokratiskt av sina användare och community medlemmar.
Samtidigt är Bitcoin inte helt en färdig lösning. Precis som guld under tusentals år utvecklade sina funktioner som pengar, kan Bitcoin komma att genomgå sin egen mognadsprocess. Under tiden fungerar det bland annat som en påminnelse att pengar är för viktiga för att lämnas åt dom som har mest att vinna på att urholka deras värde. På det sättet är Bitcoin en fortsättning på den gamla historien om människors strävan efter frihet, nu skriven i kod och distribuerad över hela världen. Det är beviset på att även i den digitala tidsåldern kan pengar vara något vi väljer och inte något vi får tilldelat av regeringar.
